En promenad.
Jag började med att gå ner med lite sopor för sortering.
Då ställde jag mig frågan "Mättas samvetet av att man går ner med sina sopor till sorteringscentralen, även fast man faktiskt inte slutför uppdraget?" Dessa människor har tagit sig tid att sortera soporna uppe i hushållet, gått ner med dem till sorteringskärlen, men sen tog deras inspiration slut och påsarna med det sorterade avfallet hamnade nedaför kärlen.
Sen fortsatte jag min promenad och mitt andra huvudbry dök snabbt upp.
Personen som bestämde sig för att tappa dessa förpackningar (ca 4 meter från en papperskorg) måste ju antagligen bo i närheten. Är det någon som bor i närheten och drack juicen i hushållet och sedan gick ut för att slänga förpackningen eller är det faktsikt så att denne groggade vodkan med juicen och tog sig några cigg i naturen? För att sedan tappa allt... hmm
Promenaden fortsatte ett tag innan jag stötte på Nalle Puh, i ett snår av grenar och gräs.
Det är ju uppenbart, det är ju mycket lättare att tappa kartongen påväg till sopstationen. Men min fråga i detta läge är snarare hur personen tänker när denne passerar förbi sin kartong? Är det skam eller kanske stolthet?
Längre ner längs promenaden stöter jag på ännu en samling av de mest underliga saker.
En säck med en död palm.
En orgel.
En kippa och Twix.
Nu är jag hemma igen efter min promenad. Det är så mycket jag inte förstår.
Då ställde jag mig frågan "Mättas samvetet av att man går ner med sina sopor till sorteringscentralen, även fast man faktiskt inte slutför uppdraget?" Dessa människor har tagit sig tid att sortera soporna uppe i hushållet, gått ner med dem till sorteringskärlen, men sen tog deras inspiration slut och påsarna med det sorterade avfallet hamnade nedaför kärlen.
Sen fortsatte jag min promenad och mitt andra huvudbry dök snabbt upp.
Personen som bestämde sig för att tappa dessa förpackningar (ca 4 meter från en papperskorg) måste ju antagligen bo i närheten. Är det någon som bor i närheten och drack juicen i hushållet och sedan gick ut för att slänga förpackningen eller är det faktsikt så att denne groggade vodkan med juicen och tog sig några cigg i naturen? För att sedan tappa allt... hmm
Promenaden fortsatte ett tag innan jag stötte på Nalle Puh, i ett snår av grenar och gräs.
Det är ju uppenbart, det är ju mycket lättare att tappa kartongen påväg till sopstationen. Men min fråga i detta läge är snarare hur personen tänker när denne passerar förbi sin kartong? Är det skam eller kanske stolthet?
Längre ner längs promenaden stöter jag på ännu en samling av de mest underliga saker.
En säck med en död palm.
En orgel.
En kippa och Twix.
Nu är jag hemma igen efter min promenad. Det är så mycket jag inte förstår.
Kommentarer
Postat av: agnes b
Men herre deras jesus..
ser ju intressant ut, och nästan lite underhållande i din blogg. Men på en promenad i naturen måste de se gräsligt ut.
Postat av: Beatrice
Det är verkligen inte klokt hur folk slänger omkring sig. Verkligen viktigt att visa och ta upp!
Trackback
